Postbiotika i hästnäring – Artikeln är skriven av Eira Ney MSc. – Edison´s Equine Nutrition
Texten: Eira Ney MSc. – Edison´s Equine Nutrition
Postbiotika och hästutfodring
Postbiotika är ett relativt nytt samtalsämne inom hästnäringen, även om själva fenomenet alltid har funnits. Hästens tarmkanal utgör ett omfattande mikrobiellt ekosystem som kontinuerligt producerar metabola biprodukter och strukturella komponenter; dessa påverkar faktorer som matsmältning, immunförsvar och allmänt välbefinnande. Dessa ämnen, som bildas i tarmen genom mikrobiell fermentering, kan betraktas som naturlig postbiotika. De är produkter av den mikrobiella ämnesomsättningen som stöder hästens egen fysiologi och dess försvarsmekanismer.
Inom foderindustrin syftar termen ”postbiotika” däremot på ett preparat som innehåller inaktiverade mikrober och/eller komponenter av dessa. Sådana produkter efterliknar de ämnen som naturligt produceras i hästens tarm och kan stödja kroppens funktioner, särskilt när hästen utsätts för stress, är sjuk eller lever under ogynnsamma förhållanden. Enligt den definition som fastställts av den internationella organisationen ISAPP är postbiotika ett preparat bestående av inaktiverade mikrober och/eller komponenter av dessa, som vetenskapligt bevisats ge hälsofördelar. Denna distinktion klargör skillnaden mellan postbiotiska ämnen som naturligt bildas i hästens tarm och kommersiella produkter från foderindustrin.
Synergin mellan pre-, pro- och postbiotika!
För att bättre förstå betydelsen av postbiotika är det bra att även känna till vilken roll prebiotika och probiotika spelar. Prebiotika är näringsämnen som ger energi åt tarmens mikrober. Bland prebiotika finns ämnen som fruktooligosackarider (FOS), inulin och mannanoligosackarider (MOS), vilka fermenteras av tarmfloran i tjocktarmen. Prebiotika kan faktiskt ses som bränsle för mikroberna.
Probiotika är å andra sidan levande mikrober. Probiotiska tillskott tillsätts i foderstaten för att stödja gynnsamma mikrobstammar och upprätthålla balansen i tarmen. Även om konceptet är tilltalande kan det i praktiken vara svårt att uppnå en varaktig kolonisation av tarmen med probiotika. För att probiotiska tillskott ska ge verklig nytta måste de ingå i en noggrant planerad och långsiktig utfodringsstrategi.
Postbiotika utgör resultatet av synergin mellan pre- och probiotika – det är ämnen och strukturer som bildas genom mikrobiell aktivitet och som förmedlar effekterna av tarmfunktionen till resten av kroppen. Dessa komponenter kan stödja immunförsvaret, dämpa stressreaktioner och stärka tarmens slemhinna. De flesta postbiotika som används inom foderindustrin framställs av jästsvampen *Saccharomyces cerevisiae*, en art som även används vid bakning och ölbryggning. När en jästcell inaktiveras på ett kontrollerat sätt bevaras dess strukturer och metabola produkter intakta för användning i foderindustrin.
Tillsammans bildar dessa biotika en funktionell helhet. Prebiotika ger näring åt mikroberna, probiotika upprätthåller mikrobstammarna och postbiotika förmedlar effekterna av den gynnsamma mikrobiella aktiviteten till hästens kropp.
Om en länk i kedjan försvagas påverkas hela systemet negativt. Därför är det bäst att se deras effekter som kompletterande snarare än isolerade från varandra.
En kort översikt över nyare studier om postbiotika
Hos unga hästar som utsattes för ansträngande träning bidrog postbiotika till en balanserad återhämtning. Ökningen av inflammatoriska mediatorer var mer måttlig och kortisolnivåerna återgick snabbare till utgångsvärdena (Valigura m.fl., 2021). Studier av ledhälsa visade att postbiotika hämmade nivåerna av prostaglandin E₂ i ledvätskan och försköt förhållandet mellan markörer för brosknedbrytning och broskuppbyggnad i en gynnsam riktning, även om inga synliga kliniska skillnader observerades (Martinez m.fl., 2021).
Nyare studier – såsom Moore m.fl. (2025), som undersökte effekterna av fermenteringsprodukter från *Saccharomyces cerevisiae* på inflammatoriska och immunologiska responser hos hästar – fann inga tydliga skillnader jämfört med kontrollgruppen. Detta tyder på att forskningen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede och att resultaten bör tolkas med försiktighet. Som bekant är hästens tarm mycket känslig för stress. Transport, tävlingar samt förändringar i foderstat eller miljö kan rubba tarmbalansen.
Det finns belägg för att mikrobiomet hos hästar som får postbiotika bibehåller sin stabilitet bättre i sådana situationer (Ganda m.fl., 2023). Intressant nog var denna effekt inte kopplad till antalet bakteriearter, utan snarare till att mikrobiomet reagerade mindre kraftigt på stress och återhämtade sig snabbare (Lucassen m.fl., 2022). Vad gäller responsen på vaccinering har postbiotika påverkat immunsystemets funktion. Hos galopphästar modulerades immunsvaret efter influensavaccinering (Lucassen m.fl., 2021), och hos föl påverkade tidigt intag av postbiotika de efterföljande vaccinrelaterade reaktionerna hos vita blodkroppar (Terpeluk m.fl., 2024).
Vad detta lär oss – och vad som är värt att veta om postbiotika i allmänhet
Postbiotika tydliggör hur nära kopplad en hästs hälsa är till dess mikrobioms välmående. Postbiotika är långt ifrån en övergående trend; de kommer sannolikt att bli en naturlig del av modern och biologiskt anpassad utfodring av hästar. När de används på rätt sätt och med rätt kunskap kan de vara ett värdefullt verktyg för att främja hästens allmänna välmående.
En frisk häst som får grovfoder av hög kvalitet och lever i en miljö med låg stressnivå producerar naturligt betydande mängder postbiotika i sin egen tarm. Betydelsen av postbiotika blir särskilt tydlig under perioder av tillfällig stress – till exempel vid tävlingsresor, foderbyten eller återhämtning. De kan stödja tarmens och immunförsvarets funktion när kroppen är mer sårbar än vanligt för obalanser.
Om du är intresserad av att prova postbiotika är det en god idé att först sätta dig in i ämnet och fördjupa din förståelse för hur hästens tarmmikrobiom påverkar det allmänna välmåendet. Följ alltid tillverkarens doseringsanvisningar och använd produkten konsekvent; på så sätt får du en så tillförlitlig bild som möjligt av hur väl den passar in i din hästs foderstat.
Fördjupad läsning för den som är intresserad av ämnet!
Allmän definition av postbiotika:
Salminen S, ym. Postbiotics – ISAPP consensus. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2021.
Schoster A. Probiotics in equine medicine. Vet Clin North Am Equine Pract. 2014.
Forskning om stress hos hästar och transport:
Valigura HC, ym. SCFP & exercise stress. J Anim Sci. 2021.
Ganda E, ym. SCFP supports microbiome robustness under stress. Front Vet Sci. 2023.
Forskning om ledhälsa hos hästar:
Martinez RE, ym. SCFP & joint inflammation. J Anim Sci. 2021.
Moore GE, ym. SCFP & LPS model, no effect. Animals. 2025.
Om vaccineringar och immunsvaret:
Lucassen A, ym. Inactivated yeast & vaccine response. Animals. 2021.
Terpeluk ER, ym. Early-life SCFP in foals. Animals. 2024.
En intressant artikel om postbiotikas effekt på mikrobiotan:
Lucassen A, ym. SCFP, no fecal microbiota change. Animals. 2022.
Eira Ney MSc.
Rådgivare inom hästutfodring
Edison´s Equine Nutrition
edisonsequine@gmail.com
Vår produkt med postbiotika: Black Horse Premium MyGut