Saltets betydelse i hästens näring

Texten: Eira Ney MSc.

En av de vanligaste situationerna jag stöter på i mitt arbete är denna: foderstaten är noggrant planerad – höet har analyserats, proteinnivåerna beräknats och spårämnena balanserats – men ändå saknas en mycket vardaglig men avgörande del. Salt!

Hästens foderstat utvärderas ofta utifrån energi, protein, specifika spårämnen och vitaminer, men salt är förvånansvärt lätt att förbise. Många förlitar sig på en saltsten i boxen eller utgår från att ett kompletteringsfoder ”löser saken”.

I praktiken stöter jag dock på hästar vars saltintag är oregelbundet eller obefintligt. Det är just därför salt bör vara en medveten, daglig del av foderstaten, och inte bara ett tillfälligt tillskott.

Saltets roll

Salt består av natrium och klorid, som båda är livsviktiga näringsämnen för hästar. Natrium fungerar som en viktig elektrolyt i kroppen och spelar en roll för regleringen av vätskebalansen samt för nervsystemets och musklernas normala funktion (NRC, 2007).

Klorid fungerar i sin tur som en viktig anjon. Det bidrar till att upprätthålla syra-bas-balansen och är en viktig beståndsdel i ämnen som saltsyra i magsäcken.

En av de viktigaste praktiska funktionerna hos natrium, som jag vill lyfta fram, har att göra med hästens drickbeteende. Natrium spelar en aktiv roll i regleringen av törstkänslan. Ett tillräckligt intag via fodret främjar vattenintaget, medan ett otillräckligt intag minskar det avsevärt. Vattenintaget är en förutsättning för en fiberrik foderstat. Om vattenintaget är lågt märks effekterna snabbt på foderkonsumtionen och matsmältningseffektiviteten.

Saltbehov

Grovfoder innehåller mycket lite natrium, och hästens behov täcks i princip aldrig utan tillskott. Saltinnehållet i kraftfoder är också ofta ganska lågt – delvis för att natriumklorid drar åt sig fukt, vilket kan påverka konsistensen och hållbarheten hos kommersiella foder negativt. Underhållsbehovet för en häst som väger cirka 500 kg ligger i genomsnitt på 25–50 gram natriumklorid per dag (NRC, 2007). I praktiken motsvarar detta cirka 10–20 gram natrium.

Saltbehovet är inte statiskt. Svettning ökar natriumförlusten avsevärt (McCutcheon & Geor, 2008), och även måttlig träning höjer behovet tydligt. Därför bör saltintaget vara dynamiskt och anpassat efter hästens specifika behov; samma dosering är inte lämplig året om eller vid varierande arbetsbelastning. I praktiken ser jag att doseringen av salt ofta är förvånansvärt oprecis.

Många hästägare vet att salt bör tillsättas, men mängden justeras ändå inte utifrån hästens storlek eller arbetsbelastning. Vid underhållsnivå ligger behovet vanligtvis på cirka en matsked per dag, men även lätt arbete ökar detta behov.

För hästar i aktiv träning kan den dagliga mängden vara betydligt högre, särskilt i varmt väder eller när svettningen ökar. Utan medveten dosering blir saltintaget ofta otillräckligt, även när foderstaten i övrigt är välplanerad.

Att säkerställa ett tillräckligt saltintag sker inte av sig självt; ansvaret ligger alltid hos den som sköter utfodringen. I praktiken är den mest effektiva lösningen att dagligen tillsätta en uppmätt dos löst salt i fodret. En saltsten kan vara ett bra komplement, men den räcker sällan som enda saltkälla. Det finns också stora individuella skillnader mellan hästar när det gäller hur aktivt de använder saltstenen; vissa rör den inte alls, medan andra får i sig stora mängder.

Ett bra tillvägagångssätt är att kombinera båda metoderna: en uppmätt daglig dos salt samt fri tillgång till en saltsten. Om en häst inte använder saltstenen alls, eller använder den i överdriven omfattning, bör dess roll i foderstaten omvärderas. Jag rekommenderar att större saltgivor delas upp på flera utfodringstillfällen. Stora engångsdoser kan göra att annat foder upplevs som mindre smakligt och, hos vissa hästar, orsaka irritation i mag-tarmkanalen.

Vatten och salt hör ihop

Att tillsätta salt i foderstaten ökar kroppens vätskebehov, vilket är en helt naturlig fysiologisk reaktion. Detta fungerar dock bara om vatten faktiskt finns tillgängligt.

Hästar bör ha fri tillgång till vatten under flera timmar efter att de har fått salt eller elektrolyter. Detta är särskilt viktigt i situationer där vattenintaget av någon anledning kan vara begränsat, till exempel under transport.

Utan tillräckligt vattenintag kan saltintag vara kontraproduktivt och leda till uttorkning. Därför rekommenderas ofta fri tillgång till vatten i minst 3–4 timmar efter en saltgiva.

Saltbrist

Saltbrist yttrar sig oftast inte genom ett enskilt, tydligt symtom. Tecknen består ofta av små, återkommande iakttagelser – som att hästen slickar på ytor, äter jord eller uppvisar andra ovanliga ätbeteenden. Slöhet och bristande koncentration under träning är också tecken på att saltintaget bör ses över. Det är dock viktigt att undvika alltför förenklade slutsatser. Samma fenomen kan kopplas till en rad andra faktorer.

I praktiken fungerar de främst som signaler som manar till en närmare granskning av hästens foderstat. Utöver avvikande beteende är det värt att hålla uppsikt över eventuella förändringar i vattenintag, aptit och prestation. Dessa faktorer blir särskilt betydelsefulla när hästens arbetsbelastning ökar. För hästar i arbete ökar förlusten av natrium genom svettning risken för brist ytterligare, om inte det förlorade natriumet ersätts (McCutcheon & Geor, 2008).

Natrium spelar en avgörande roll för regleringen av törst; en ökning av natriumnivåerna i kroppen stimulerar hästen att dricka (NRC, 2007). Studier har också visat att hästar, efter vätskebrist, dricker mer saltvatten än vanligt vatten (Butudom m.fl., 2002). Detta påminner oss om att salt inte bara är ett elektrolyttillskott, utan en integrerad del av en balanserad och effektiv foderstat.

Salt. Det är ett litet tillskott i foderstaten, men dess effekter är förvånansvärt omfattande och sträcker sig från vätskeintag till matsmältning och prestation. När saltintaget väl är optimerat kan andra tillskott övervägas vid behov. Utan denna grund brister den totala foderstaten lätt – och alltför ofta.

Vidare läsning för den intresserade:

National Research Council (NRC). 2007. Nutrient Requirements of Horses.
McCutcheon, L.J., Geor, R.J. 2008. Sweat composition and ion losses in horses.
Harris, P., Ellis, A. 2010. Electrolytes and Fluid Balance in the Horse.
Butudom, P. et al. 2002. Drinking salt water enhances rehydration in horses dehydrated by frusemide administration and exercise.